Förfasas över mitt eget förfall

Idag fyller min älskade lilla unge 1 år! Precis som för ett år sedan har det regnat nästan hela dagen. Förra året tittade jag och maken på måsarna som satt på taket i regnet utanför vårt fönster på förlossningsrummet. Det fanns inte så mkt annat att göra just då... Idag har det däremot varit fullt upp som vanligt. Utvecklingssamtal på jobbet innan hemgång. För lite sömn natten till idag och jag har varit stentrött hela dagen. Barnen har haft jättekul med Denise och barnen. Alva har fått öppna paket och lekt med papper, snören och sina nya saker. 
Tårtan inhandlades på det lokala konditoriet Contan för jag orkade inte baka! Jag ryser lite när jag tänker på det. 
JAG! 
INTE BAKA SJÄLV!? 
Hur kan det ha gått såhär långt!? 
Ärligt talat så har jag prioriterat bort det. När vi inte har stort kalas med många gäster kan det lika gärna vara. Alva gillade i alla fall jordgubbstårtan och ville bara ha "mäh mäh". Det blev ingenting över varken av tårtan, de inköpta kakorna eller bullarna. Det blev en liiiten bit After eight tårtan jag gjorde här om dagen men det var bara för att vi sparade den.

Jag kan inte fatta att hon nu är 1 år! Det här året har verkligen gått vansinnigt fort!