Varje andetag

I ett svagt ögonblick i början av året, efter ännu en natt med minimalt med sömn,  då tvingade jag i mig en kopp kaffe med grädde. Jag ville få energi att orka med det jag behövde göra. Jag rös under och efter varje klunk. Bestämde mig för att svepa kaffer och göra pinan kort istället. JÖSSES vilken fart jag fick! Likt en duracellkanin for jag fram. Helt vild!

Jag har fortsatt dricka kaffe. Verkligen inte för smakens skull men för effekten det har på min hjärna. Laglig doping... 

Jag får till mina bästa idéer och tankar om jag får sitta i lugn och ro och dricka kaffet. Det är som att det blir bättre effekt då...

Ibland när jag druckit en kopp så behöver jag hoppa och skutta och göra ett glädjetjut haha. Så himla knäpp! Så befriande samtidigt. Lite som när Phoebe från Vänner är ute och springer så att Rachel skäms... 

Jag har upptäckt att om jag gör fettkaffe så smakar det inte alls så illa. 2 koppar kaffe, 20g smör och 20g kokosfett sen mixar jag allt. Inte tokigt alls faktiskt.