Prata prata prata

Vi pratar rätt mycket med varandra, min man och jag.  När vi promenerar... själva allltså. Eller ja... med småbarnen i vagnen... resten av tiden är det fullt med folk omkring en och det är turordningar, folk som ramlar, gör bus, ska äta o.s.v. och när folket lagt sig somnar vi oftast som klubbade sälar efter 23 sekunder i soffan... på riktigt. Oavsett hur mycket vi har planerat att få gjort när de lagt sig så slocknar vi. Alltid.

Men, när vi tar våra långpromenader... då är det han och jag. Vi. Det är då vi får tid för varandra. Pratar, ventilerar, resonerar och planerar. Oftast går vi strax över två timmar så det blir två timmar av oavbrutet prat. 

Det är så skönt att min livskamrat delar mitt behov av att promenera. Pratandet är det nog jag som har störst behov av även om vi får ut lika mkt av pratstunderna. 

Vårt liv går i ett högt tempo så det är väldigt skönt att få de där promenaderna. 

(null)


Hur gör ni för att hinna se varandra i vardagen?



Kommentera här: