Tankar
Det här med att skoja på andras bekostnad. När jargongen är rätt hård. Man hittar andras fel och gör narr av dem. Hånar dem. Alla skrattar. Du också. Skojar om folks breda ladugårdsrumpor, om hur de går som vaggande ankor, misstag de gjort osv.
Det funkar BARA OM det också finns närhet och värme. Om man också lyfter det fina, det bra och visar kärlek.
Utan det så blir det i längden bara att man inte vet hur man visar kärlek eller hur en sund relation bör se ut. Samtidigt som man törstar efter det.
Alla håller en gard uppe som försvar. Man pratar inte om saker på ett djupare plan och därför lär man inte känna varandra ordentligt. Det blir svårt att få ett ömsesidigt förtroende så man håller saker för sig själv. Istället för att fråga så antar man eller utgår från sig själv när man tolkar beteendet. Så blir man sårad.
En ond cirkel.
Som barn när man växer upp behöver man lyftas, hejas på så att man blir modig.
Modig nog att vara sig själv. Modig nog att förändra något i sig själv om man inte är helt nöjd med i vilken riktning livet går.
Modig nog att bli den som räcker upp handen och säger "jag är ledsen" lika väl som att man blir den som säger "jag ser att du är ledsen, kan jag göra någonting för dig?"
Ännu mer modig att svara "ja jag är ledsen pga..." för det kräver mod att blotta sig så.
I en hård jargong blir det svårt att visa ödmjukhet. Man är upptagen med att försvara sig. Det blir trist i längden.
Tänk om man kunde bryta mönstret.
Fråga sig: varför skämtar vi som vi gör med varandra. Finns det ett annat sätt? Trivs jag med det? Gör andra det? Funkar det för oss?
Visar du omtanke eller flyr du undan och väntar på att det jobbiga är över?
Jämför hur du har det med hur du VILL ha det. Stämmer det överens?
När någon gör en förändring i sitt liv; fnyser du åt det och påminner om misstagen den har gjort eller hejar du på och blir inspirerad över vad man kan göra om man vill ha en förändring?
Tänker du på personens misstag varje gång du ser hen eller lägger du märke till förändringar hos personen som skett pga att hen lärt sig av sina misstag?
Detta är tankar som snurrar i mitt huvud denna soliga morgon.
Strax klär vi på oss och går i ut i ett vitt töande landskap.
Tack för att du läste.