Vissa dagar ska man bara stanna i sängen!
Inget blev som planerat, jag hade fått fel tid till ena möte och fel plats till det andra. Min tidsplan sprack och det känns mest som jag sprungit runt. Med skavsår dessutom (note to self: köp nya skor!).
När jag äntligen var på väg för att ta bussen hem så fick jag veta att jag hade ett möte inplanerat med Lovisa. Kallelsen hade vi inte hunnit få ännu och det var ett möte som ombokats femtielva gånger sen december... bara till att rusa dit... sen
vänta och vänta på att maken skulle komma till Ronneby och sen handla medan han hämtade Freja. Jag hade så ont i fötterna när vi var på Ica att jag funderad på om jag skulle fråga en rullstolsburen kvinna om jag kunde få sitta i hennes knä en stund...
nog bäst att låta bli trots allt...
Tack och lov att jag hade sinnesnärvaro att be Robin börja med maten när vi var på väg hem. Alva var så trött att hon bara grät hela tiden. Förskola, promenader och en timma i lekparken sög musten ur henne. Hon och jag gosade ihop oss i vår säng
och vi låg kvar där till hon somnat.
Freja var också helt slut. Mycket promenerande och sen tvärflöjtslektion efterföljt av handbollsträning. Det tar på krafterna. Milt sagt.
En jäkla skitdag egentligen men tack vare mina sköna barn blev den inte helt katastrof. Å Lovisa köpte en blomma i kruka till mig. Blir ju aldeles varm i mammahjärtat ❤️
Natti natti så hoppas vi på bättre flyt i morgon.
